Ett brev till Mercedes
Det har snart gått 1½ år sedan jag hade dej hos mej för sista gången.
1½ år av saknad och många tårar!
Ibland när jag sover så känns det som att du är där med mej, men när jag vaknar så är det ju inte så :(
I år på din födelsedag så tände jag ljus för dej.
Saknade vår tradition att du får tonfisk och ris på just din dag.
Kom på mej själv med att ta fram DIN matskål till Våfflan en dag, då brast det!
Vill inte att det ska vara nån annan som använder DINA grejjer...
Simon har ju fått ditt rosa koppel och ditt halsband med scarf, de leker han med så nöjt - trots att det skär i mitt hjärta!
Önskar att jag kunde få veta vad som hänt dej... om du bestämde dej för att flytta eller om det hände dej nåt..?
Min önskan är ju att du lever och att nån vänlig själ tagit hand om dej.
Jag älskar dej, min lilla prinsessa.
